2019-06-11

BREXIT – så påverkas (inte) hamnen

Vid det här laget är det många ödesdatum i Brexitkarusellen som kommit och gått. Flera utan att något faktiskt hänt utanför väggarna i Storbritanniens parlament. För Helsingborgs Hamns del handlar det om att sitta stilla i båten. Och även när vi faktiskt vet vad som gäller kommer förändringarna för vår del att bli indirekta och inte synas förrän i det långa loppet.

Osäkerheten kring det brittiska utträdet ur EU består. För många företag fortgår arbetet med att förbereda inför en hård Brexit. Europeiska rådet enades den 10 april om en andra förlängning av tidsfristen för det brittiska utträdet. En tidsfrist som gäller som längst till och med den 31 oktober 2019. Som hamn får vi en hel del frågor kring hur vi kommer påverkas. Svaret är att det råder ett lugn inför utträdet. Oavsett hård eller mjuk Brexit.

Handel förenar
Handel binder samman länder och marknader världen över. Högre export gynnar företag, konsumenter och ekonomin i stort då det innebär ökade intäkter, möjligheter till specialisering och storskalighetsfördelar. Också import har positiva effekter på ekonomin då det ger fler valmöjligheter, lägre priser och innebär att insatsvaror som skulle vara dyra att producera i exempelvis Sverige kan köpas billigare från utlandet. Detta gör i sin tur att svenska varor kan produceras billigare och bli mer konkurrenskraftiga.

WTO och EU
WTO (World Trade Organization) har sedan 1947 agerat för att underlätta handel mellan världens länder. Alla länder som ansluter sig till WTO:s tre olika avtal, lovar att följa regelverket kring hur avtal ska upprättas, följas och konflikter lösas. Varje land listar i bilagor de maximala tullar, kvoter med mera som de kommer att tillämpa gentemot andra WTO-medlemmar. För alla medlemmar är det sedan fritt fram att teckna frihandelsavtal, d.v.s. avtal som sänker tullar, höjer kvoter eller avvecklar andra hinder för handel. EU agerar som en gemensam part för alla EU-medlemmarna gentemot WTO och andra länder som EU tecknar frihandelsavtal med. Sverige gick med i EU 1995 och har sedan dess inga egna frihandelsavtal. Alla frihandelsavtal som gäller för EU gäller också för Sverige. EU har idag frihandelsavtal med 69 länder.
Inom EU är tullar och andra gränshinder bortplockade för varor och tjänster. I medlemsländerna finns många nationella regler kvar, som i sig blir ett hinder för handel. EU arbetar med att standardisera och avveckla sådana nationella regler, med målet att få en bättre fungerande inre marknad. I praktiken finns det många handelshinder som kommer att ta lång tid att avveckla. Inte minst behöver skillnaden mellan ländernas välstånd minska innan det är politiskt möjligt. Utöver varor och tjänster ska också personer och kapital kunna röra sig fritt inom EU.

En tullunion
EU är en tullunion med gemensamma frihandelsavtal och därmed även samma tullar mot tredje land. Storbritannien vill idealiskt ingå i denna tullunion (fortsätta handla med EU utan tullar) samtidigt som de vill kunna teckna egna frihandelsavtal. Det accepterar inte EU eftersom det exempelvis innebär att varor skulle kunna importeras till Storbritannien med en lägre tull än vad EU har, och sedan exporteras till EU utan tull.
Utan ett frihandelsavtal med EU (”no deal”) skulle Storbritannien i praktiken också stå utanför WTO:s avtal, trots att de är medlem i WTO. Storbritannien har idag ingen egen bilaga ansluten till WTO eftersom de fram till utträdet ingår i EU:s gemensamma bilaga med uppgifter om tullar och kvoter.
Eftersom alla beslut i WTO fattas enhälligt måste alla 164 länder vara överens om vilka maximala tullar, kvoter med mera som Storbritannien får tillämpa gentemot andra WTO-medlemmar. Normalt tar en sådan förhandling flera år. Storbritannien kan inte heller ensidigt bestämma om olika tullar gentemot olika länder. WTO:s regler säger att om ett land sänker en tull mot en WTO-medlem, har alla andra WTO-medlemmar rätt att handla till samma tullsats. Detta kallas för Most-favoured-nation. Inget WTO-land får ensidigt diskriminera någon annan medlem. Däremot kan två eller flera länder förhandla fram ett gemensamt frihandelsavtal. För Storbritannien innebär det som en konsekvens av Brexit, att de måste förhandla fram 60-talet nya frihandelsavtal. Till dessa är på plats drabbas deras export av varor och tjänster bland annat av olika tullar och kvoter från alla deras olika handelspartners. I praktiken kommer mäklare och varuägare att belastas hårt för att tillämpa alla regler.

Tullprocedurer för tredje land
Vid import av varor till EU från tredje land (om Storbritannien lämnar EU blir de tredje land) ska en föranmälan ur ett säkerhets- och skyddsperspektiv lämnas innan godset anländer till EU. Transportmedel och varor måste anmälas vid ankomst till EU, en tulldeklaration måste lämnas, införselrestriktioner blir i förekommande fall tillämpliga och tull, importmoms och andra avgifter måste betalas. Det kan finnas krav på tillstånd, ursprungsintyg, certifikat, licenser eller liknande. I samband med import och export kan Tullverket göra dokument- och varukontroller. Tullverket har också rätt att stoppa en vara vid gränsen vid misstanke att varan utgör allvarlig risk för hälsa eller säkerhet eller andra allmänna intressen.

Världshandel och hamnen
Det är ingen container som kommer in i hamnen utan att vara förtullad. I praktiken innebär det att det praktiska hamnlivet efter Brexit förblir mer eller mindre detsamma. De saker som påverkas (så som tullar, importkvoter och regler kring varors kvalité, säkerhet och utformning) ligger utanför hamnens ansvarsområde, hos varuägaren, WTO eller Tullverket och måste redan finnas på plats när det är dags för transport.
Brexit, oavsett hård eller mjuk, medför en osäkerhet som inte gynnar handeln. Innan alla nya rutiner, regler och avtal finns på plats kommer mycket av Brexit att handla om en förlängd tidsaspekt i handeln. Så även för Helsingborgs Hamn. Men vi har is i magen, följer utvecklingen, och hoppas precis som många andra att vi får spara lite tid med den mjukare varianten.