Stadens hjärta

Containerdepå med staden i bakgrunden

Helsingborgs Hamn

Helsingborgs Hamn är ett nav för sjö-, väg, och järnvägstrafik. Vi spelar en viktig roll för Sveriges näringsliv. Och en avgörande roll för näringslivet i Helsingborg och regionen. Vår verksamhet står i många avseenden för pulsen i staden och regionen, och liknelsen med ett hjärta är ganska rättvisande.


Det är uttalat i vår affärsidé att vi ska främja näringslivet.

Logistikstaden

Vy från hamnkran in mot staden

Hamnen spelar en betydande roll i det lokala och regionala samhället i direkt form av arbetsgivare, skattebetalare, inköpare av varor och tjänster, och indirekt genom att hamnen är en förutsättning för Helsingborgs position som Sveriges näst bästa logistikläge.

Vi bedriver vår verksamhet centralt i Helsingborg, med kunder som agerar både globalt och regionalt.

Hamnen har varit den främsta drivkraften för stadens utveckling under flera sekel. Effekten av detta är att hamnen är placerad mitt i staden, med därpå följande utmaningar kring markanvändning, buller, utsläpp från fartyg, maskiner och trafik till/från hamnen. Hamnen är Sveriges näst största containerhamn vilket är förutsättningen för Helsingborgs logistikläge.

Hamnen har ett ekonomiskt värde inte bara för ägaren och Helsingborgs näringsliv. Containerhamnen är en pulsåder och förutsättning för import och export för hela Skåne och delar av södra Sverige.

Västhamnen bild på båt

Hamnens bidrag till den regionala ekonomin uppgick 2020 till cirka 9,2 miljarder kr, med drygt 10 000 sysselsatta personer som är direkt eller indirekt beroende av hamnen. Den regionala ekonomin definieras här som Familjen Helsingborg med kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Perstorp, Svalöv, Åstorp, Ängelholm och Örkelljunga.

Även om Helsingborgs Hamn ”endast” har 220 anställda bidrar hamnen till sysselsättning för cirka 10 000 personer. Uträkningen bygger på att drygt 1000 personer är direkt verksamma i hamnen och cirka 5200 jobb är lokaliserade i kommunerna i Familjen Helsingborg tack vare närheten till hamnen.

Hamnens historia

Illustration över hamnens utbyggnad från 1809 till 1891

Från en träbrygga till flera terminaler

Någon naturlig hamn har aldrig funnits i Helsingborg, det var läget vid Sundet som avgjorde stadens placering. Fram till i mitten på 1700-talet var ”hamnen” en träbrygga som sträckte sig något hundratal meter ut i vattnet och staden hade cirka 900 invånare.


Illustration visar hamnens utbyggnad från 1809 till 1891

Stuveriarbete på kajen i Oceanhamnen 1980

Historiskt sett har läget vid Öresund alltid varit av stor betydelse för Helsingborg och handelsverksamheten. Från 800-talet och de närmaste århundradena därefter bedrevs en livlig handel, bland annat med tyskar och holländare som köpte sill av fiskarna på Råå och i Helsingborg.

Många utländska uppköpare hade även egen sillsaltning i Helsingborg. Efterhand växte handelsutbytet till att omfatta försäljning av skinn och hudar medan textilvaror och kryddor var sådant skåningarna gärna köpte in.

Vy över sydhamnen 1980

Under 1980-talet blomstrade Sveriges och Helsingborgs näringsliv, speciellt den kemiska – tekniska, livsmedels- och den grafiska industrin utvecklades här gynnsammare än någon annanstans i Sverige. Transportbranschen, knuten till industrins framsteg, tog fart. Genom Sydhamnen och Skåneterminalen, som tillkom 1969, blev hamnen en viktig knutpunkt för internationell sjötrafik och för landsvägs- och sjötransporter.

Containerlinjer startades och Skåneterminalen blev en av Nordens största containerterminaler. Helsingborg blev en av landets ledande fruktimporthamnar och en fjärdedel av den svenska trävaruexporten skeppades ut via hamnen. Kommunikationer med inom- och utomeuropeiska hamnar satte Helsingborg på kartan över viktiga transportcentra i Skandinavien.

Vy över inre hamnen 1975

Under årens lopp har flera färjelägen i Helsingborgs Hamn byggts om och moderna tåg- och bilfärjor anskaffats. 1975 fraktade färjorna 6 miljoner passagerare, nästan 500.000 personbilar, nära 5.000 bussar och 34.000 lastbilar, förutom passagerartågen. Konjunkturerna pekade uppåt, exporten ökade och svenskarna reste allt mer utomlands med buss, bil och tåg. Färjeturen Helsingborg – Helsingör blev ett begrepp, liksom Helsingborgsuttrycket att ”tura”!

1985 stod det senaste och helt nya hamnavsnittet, Västhamnen klar. Den invigdes av Carl XVI Gustav i samband med Helsingborgs 900-årsfirande. Västhamnen används i huvudsak för enhetsgods, det vill säga gods lastat i containers eller trailers.

Gantry crane

Helsingborgs Hamn AB bildas

1988 blev ytterligare ett viktigt år i hamnens historia. Då slogs det privata stuveribolaget Skåneterminalen AB och det kommunala Helsingborgs Stads Hamnförvaltning samman i ett gemensamt bolag, Helsingborgs Hamn AB.

Den tidigare uppdelningen av hamnverksamheten mellan en kommunal hamnstyrelse och ett stuveribolag hade en historisk förklaring. Anläggandet av hamnar ansågs som ett kommunalt intresse för att utveckla näringslivet på orten medan lossning och lastning av fartyg i första hand berörde rederier och lastägare som slog sig samman och bildade stuveribolag. Målet med en omorganisation var att Helsingborgs Hamn skulle kunna hävda sig i den hårdnande konkurrensen med andra hamnar.